Du har hittat en utbildning. Vad händer nu?
Den här sidan går igenom hela vägen, från att du hittat något du vill läsa till att du får besked. Fyra vägar leder till utbildning, och de fungerar olika. Läs den som gäller dig.
Börja här. Flera av de här sakerna tar tid, och upptäcker du dem sista veckan hinner du inte.
Du ansöker med BankID eller Freja+. Har du det redan kan du gå vidare.
Saknar du e-legitimation finns det en väg ändå, men den tar tid — räkna med ett par veckor. Börja med det, inte med ansökan.
Har du inget svenskt personnummer måste du först få ett tillfälligt nummer av kommunen. Har du skyddade personuppgifter ska du inte ansöka på webben alls. I båda fallen: hör av dig till vuxenutbildningen i din kommun.
Sök på kommunens namn plus "vuxenutbildning" så hittar du rätt. Bor du i Skåne finns alla kommuner samlade:
Ta också fram dina betyg. Du måste bifoga betyg på allt du läst tidigare som har med ansökan att göra.
Vet du inte var dina gamla betyg finns? Det finns ingen nationell tjänst där du hämtar dem själv. Gamla gymnasiebetyg ligger i kommunarkivet i den kommun där skolan låg — inte där du bor nu. Det finns också ett knep för att se vilka betyg som är registrerade på dig utan att beställa något.
Ta fram dina betyg och eventuella arbetsintyg. Du behöver gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper.
Har du yrkeserfarenhet men inga papper på den kan validering eller reell kompetens vara vägen.
De flesta kurser vänder sig till dig som fyllt 18. Vad som krävs i övrigt skiljer sig mellan kurser.
Du ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Det är du om du går i Rusta och matcha.
Dessutom måste minst ett av det här stämma: du har fyllt 25, du är under 25 och har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan, eller du är över 18 och bedöms stå långt från arbetsmarknaden.
Är du osäker på om du uppfyller något av dem — fråga din handledare.
Du är behörig från och med 1 juli det år du fyller 20, om du bor i Sverige och inte redan har de kunskaper utbildningen ger. Är du yngre kan du ändå vara behörig om du gått klart ett gymnasieprogram.
Vissa utbildningar kräver förkunskaper utöver det. Det står på utbildningen.
Om fler söker än det finns platser går platsen till den som har störst behov. Den som saknar gymnasieexamen och den som är arbetslös eller riskerar att bli det står högt i den ordningen.
Saknar du betyg finns det vägar runt det — läs om validering och reell kompetens.
Grunden är gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. Många utbildningar kräver dessutom särskilda förkunskaper, ofta vissa gymnasiekurser. Det står på utbildningen.
Saknar du formella betyg kan du ändå bli behörig om du kan visa att du har kunskaperna på annat sätt. Det är skolan som bedömer det.
Kraven varierar mellan kurser. De kan handla om tidigare studier eller om arbetslivserfarenhet. Det står på kursen.
Folkhögskolorna är fristående och bestämmer själva över sin antagning. Det finns inget gemensamt ansökningssystem.
Här fungerar det annorlunda. Dina betyg är inte grinden, och du söker inte till skolan — det är Arbetsförmedlingen som bestämmer om du får gå.
De gör en bedömning av ditt behov, din erfarenhet och vad arbetsmarknaden behöver. Du kan alltså komma i fråga utan betyg, och du kan få nej trots att du har dem.
Hur lång utbildningen är och om den är på heltid står i registret. Hur du klarar dig ekonomiskt står på sidan om CSN och pengar. Fundera också på om du kan ta dig till orten varje dag.
Kolla längd, studietakt och om det ingår praktik. Kolla också hur du klarar dig ekonomiskt.
Fråga skolan vad kursen kostar. Skolorna tar olika betalt för material, mat och boende.
Innan beslut ska du göra ett studiebesök hos den som anordnar utbildningen. Du anmäler intresse för besöket.
Där får du veta hur yrket och utbildningen faktiskt är. Det är din chans att upptäcka i tid om det inte var vad du trodde.
Komvux drivs av kommunerna. Var du söker beror på vilken kommun utbildningen ligger i.
Många kommuner samverkar i grupper där du söker fritt hos varandra utan att hemkommunen behöver godkänna först. Hur de grupperna ser ut skiljer sig mellan län och ändras över tid — den här sidan räknar inte upp dem.
Fråga din handledare vad som gäller där du bor, eller hör med vuxenutbildningen i din kommun. Det är de som vet, och de som fattar beslutet.
Du bifogar betyg på all tidigare utbildning som har med ansökan att göra. Ibland behövs också studieplan, intyg eller personligt brev. Söker du flera saker rangordnar du dem i den ordning du helst vill ha dem.
Sista ansökningsdag står på varje utbildning i registret.
Du söker direkt till varje utbildning, hos den som driver den. Söker du tre utbildningar gör du tre ansökningar.
Sista ansökningsdag skiljer sig mellan utbildningar och står på varje utbildning i registret.
Du ansöker direkt till skolan och kursen. Söker du flera skolor gör du flera ansökningar.
Det finns inget gemensamt sista datum. Vissa kurser har ett, andra har löpande antagning.
Efter studiebesöket hör du av dig till Arbetsförmedlingen igen. Då gör de sin bedömning och fattar beslut.
Efter att ansökningstiden gått ut finns det oftast en sista dag att komplettera. Använd den om något saknas i din ansökan.
Du får besked från den kommun som anordnar utbildningen. Där ser du också om du blivit antagen eller står som reserv. Blir du antagen måste du tacka ja eller nej.
Hur lång tid det tar varierar. Fråga din handledare vad som är normalt.
Skolan gör urvalet och ger besked. Finns fler behöriga sökande än platser tas hänsyn till din möjlighet att klara utbildningen.
Hur urvalet går till skiljer sig mellan utbildningar — betyg, prov eller intervju. Det står på utbildningen.
Skolan gör ett urval och ger besked.
Arbetsförmedlingen fattar beslutet.
Säger de ja ansöker du själv om ersättning hos Försäkringskassan. Den kommer inte av sig själv.
Ligger utbildningen på en annan ort kan du också söka bidrag för resa och boende.