CSN är myndigheten som betalar ut pengar till dig som studerar. Pengarna kallas studiemedel.
Den här sidan förklarar hur det fungerar i stora drag. Exakta belopp och regler hittar du hos CSN — länkarna finns längst ner.
Studiemedel är två saker i samma utbetalning:
Du väljer själv. Du kan ta bara bidraget, eller både bidrag och lån.
Pengarna kommer ungefär var fjärde vecka, inte den 25:e som en lön.
Studerar du heltid och tar både bidrag och lån blir det omkring 14 000 kr i månaden.
Tar du bara bidraget blir det mycket mindre — runt 4 000 kr i månaden. Men om du läser på komvux eller folkhögskola kan du få högre bidrag, och då blir bidraget omkring 9 000 kr i månaden.
Studerar du halvtid får du ungefär hälften.
Beloppen ändras varje år den 1 januari. Siffrorna här är avrundade för att du ska förstå storleksordningen — den exakta summan räknar du ut hos CSN.
Läser du på komvux eller folkhögskola på grundskolenivå eller gymnasienivå kan du få högre bidrag.
Du får lika mycket pengar totalt. Skillnaden är att mer är bidrag och mindre är lån — alltså mindre skuld efteråt.
Det gäller dig som är 25 år eller äldre och saknar treårig gymnasieutbildning, och dig som är 20–24 år, är inskriven på Arbetsförmedlingen och saknar gymnasieexamen.
Du behöver inte ansöka särskilt. Du söker vanligt studiemedel, och CSN prövar själva om du har rätt till det högre bidraget.
Men det är inte garanterat. Det finns en begränsad summa pengar varje år, och när de är slut kan nya ansökningar få nej — även om du uppfyller villkoren. Sök därför i god tid.
Har du kostnader som hör till studierna kan du låna mer. Det kallas merkostnadslån och det är ett lån, inte ett bidrag.
Du kan till exempel låna extra för:
Du ansöker om det i samma ansökan som studiemedlet.
Ja. Och gränsen är högre än de flesta tror. Den heter fribelopp.
Läser du heltid en hel termin — 20 veckor — får du tjäna 114 676 kr under det halvåret innan studiemedlet börjar minska (2026). Det är nästan 19 000 kr i månaden vid sidan av studierna.
Läser du färre veckor eller på deltid blir gränsen ännu högre:
| Studietakt | 10 veckor | 20 veckor |
|---|---|---|
| Heltid (100 %) | 172 041 kr | 114 676 kr |
| Halvtid (50 %) | 200 670 kr | 172 017 kr |
Tre saker är viktiga att veta:
Fribeloppet gäller per halvår, inte per år. Januari–juni är ett halvår, juli–december ett annat. Du har alltså två fribelopp under ett år.
Det är bruttolön som räknas — lönen före skatt. A-kassa och föräldrapenning räknas också. Bostadsbidrag och barnbidrag gör det inte.
Både bidraget och lånet minskar om du tjänar för mycket. Inte bara lånet. Och det är bara det du tjänar över gränsen som drar ner — inte allt.
Du kan inte få studiemedel hur länge som helst. Du har ett antal veckor, och de tar slut.
Ungefär så här ser det ut på heltid:
Läser du på halvtid går det åt färre veckor. Tjugo veckor på halvtid räknas som tio.
Det är därför det ibland är klokt att läsa mindre än heltid — du sparar veckor till senare.
Du kan få bidrag till och med det år du fyller 60. Lånet minskar från 51 år och försvinner helt vid 61.
Du börjar betala tidigast ett halvår efter att du slutat studera, och alltid vid ett årsskifte. Du betalar varje månad, i upp till 25 år.
Kan du inte betala? Hör av dig till CSN. Du kan ansöka om att betala mindre under en tid — beloppet blir då en andel av din inkomst. Gör det i tid, i stället för att låta räkningarna ligga.
Nej. Och det här är viktigt att förstå innan du söker.
Det är utbildningen som avgör, inte skolan. Varje enskild utbildning måste vara godkänd för studiestöd. Två utbildningar på samma skola kan alltså skilja sig åt — den ena ger CSN, den andra inte.
Oftast ger CSN: komvux, yrkeshögskola, högskola och universitet, och de flesta kurser på folkhögskola.
Ger oftast inte CSN:
Så kontrollerar du: det står nästan alltid på utbildningens egen sida om den berättigar till studiemedel. Hittar du det inte — fråga skolan rakt ut, eller kontakta CSN. Gör det innan du tackar ja till en plats.
Står du och väljer mellan en arbetsmarknadsutbildning och en komvuxutbildning är det två helt olika sorters pengar. Prata med din handledare innan du bestämmer dig.
Olle är 34 år, bor hemma hos sin mamma och ska läsa till undersköterska på komvux. Han vill inte ha någon skuld.
Olle tar bara bidraget. Eftersom han läser på komvux och saknar treårig gymnasieutbildning kan han få det högre bidraget — omkring 9 000 kr i månaden, som han inte behöver betala tillbaka. CSN prövar det automatiskt, men pengarna är begränsade, så han söker tidigt.
Hade han läst samma utbildning på yrkeshögskolan hade bidraget bara varit runt 4 000 kr. Det är en stor skillnad, och den är värd att känna till innan man väljer.
Berit är 47 år och jobbar extra i en butik på helgerna. Hon vill läsa till fastighetstekniker men behöver behålla jobbet.
Hon söker halvtid för vårterminen. Det ger ungefär hälften så mycket pengar, men tre saker blir bättre för henne: hon kan behålla extrajobbet, hon får ett högre fribelopp så lönen inte drar ner studiemedlet, och hon förbrukar bara halva antalet veckor.
Utbildningen tar längre tid. Men Berit har veckor kvar om hon vill läsa vidare sedan.
Amir bor i Sjöbo och utbildningen ligger i Malmö. Tågkortet kostar mycket varje månad.
Amir söker merkostnadslån för dagliga resor i samma ansökan som studiemedlet. Det är ett lån, så det ökar hans skuld — men det gör att han faktiskt kan ta utbildningen.
Sara är inskriven på Arbetsförmedlingen och börjar en arbetsmarknadsutbildning till lastbilsförare.
Hon får inte CSN. Hon får aktivitetsstöd från Försäkringskassan, som betalas ut för att hon deltar i Arbetsförmedlingens program. Hon behöver inte ansöka hos CSN alls.
Sara sparar också sina CSN-veckor, eftersom hon inte använder några.
Räkna alltid på din egen situation innan du söker. CSN har en räknare på sin webbplats där du får fram beloppet för just dig.
Och prata med din handledare. Det är lättare att välja rätt från början än att ändra sedan.