Intervjuteknik

Vad chefen egentligen frågar efter — avsiktsmodellen

Föreställ dig att du söker vård för ont i magen. Sjuksköterskan som tar emot dig ställer en rad frågor: när det gör som mest ont, om du ätit annorlunda den senaste tiden, om du sovit dåligt. Ingen av frågorna kommer av en slump — du förstår ganska snabbt att avsikten är att sätta ihop en helhetsbild, så att hon kan avgöra vad som är fel och vad som behövs härnäst. Hon säger det sällan rakt ut, men avsikten går att läsa ur frågorna redan medan hon ställer dem.

En anställningsintervju fungerar likadant. Chefen har alltid en avsikt bakom varje fråga, även när den inte sägs rakt ut — och den avsikten går nästan alltid att räkna ut i förväg, om du vet var du ska leta.

Ett exempel. En chef lägger ut en annons eftersom Maria ska sluta om en månad. Hon jobbade på lagret tillsammans med tre andra i teamet — duktig, och alla i teamet älskade fotboll och pratade mycket om det på lunchen, men hon kom ofta sent till jobbet. Chefen vill nu hitta någon som passar in i gruppen, men som inte kommer sent flera gånger i veckan. Därför står det i annonsen att punktlighet är viktigt och att du ska ha en stark förmåga att arbeta i team — annonsen är helt enkelt ett uttryck för chefens verkliga behov just nu.

Chefen har läst ditt CV och ditt personliga brev, där det står att du jobbat i team tidigare och haft en anställning på ICA i nio månader med en del lageruppgifter. Du fyller kriterierna, och har därför kallats till intervju tillsammans med nio andra samma vecka. Chefens avsikt är nu tydlig: hitta någon som gärna är sportintresserad, har en historik av att vara punktlig, och kan samarbeta i team på ett professionellt sätt.

Frågorna på din intervju kommer då att kunna se ut ungefär så här:

• "Berätta lite om dig själv, har du några hobbyer eller intressen?" (hoppas på ett sportintresse som gör att du passar in i gruppen)
• "Du har ju jobbat på lager tidigare — var du ensam då, eller ett team?" (vill veta om du trivs i team eller hellre jobbar självständigt)
• "Har det funnits svårigheter eller utmaningar på något tidigare jobb?" (letar efter återkommande tecken på att du är svår att samarbeta med, och lyssnar samtidigt efter om du nämner sen ankomst eller frånvaro)
• "Jag ser att du bor i Lomma — hur tänker du med pendling till jobbet på helgerna, finns det kollektivtrafik?" (vill veta om du har en plan A och en plan B för att inte bli sen — Maria skyllde ofta på tågen, och chefen är trött på den diskussionen)

STAR-metoden hjälper dig svara strukturerat på en fråga om en händelse — men frågan om hobbyer och intressen handlar inte om en händelse, så STAR ger dig inget grepp om den. Där ger avsiktsmodellen i stället en annan sorts insikt: du kan inte veta exakt vad chefen vill höra, men du kan förstå varför du bör vara försiktig med hur du svarar.

Vet du inte varför frågan ställs (chefen letar efter någon som kommer in naturligt i teamets lagkänsla) kan svaret bli så här: "Sport, nä fy fasen, aldrig i livet! Jag är mer för promenader och lite gym ibland, men jag följer inte fotboll och sånt alls." Svaret är ärligt, men det målar in dig i ett hörn — chefen kan uppfatta det som att du kommer ha svårt att komma in naturligt i en grupp där fotboll är ett gemensamt samtalsämne, vilket i sin tur kan påverka teamet, och att du själv trivs sämre om du väl får jobbet.

Ett svar som säger samma sak, men utan att stänga dörren, kan i stället se ut så här: "Jag har inget specifikt sportintresse, men jag gillar att prata om det mesta — man blir ofta influerad av dem man jobbar med. På mitt förra jobb lärde en kollega mig att virka på rasterna, något jag aldrig varit intresserad av innan." Båda svaren säger egentligen att fotboll inte är din grej. Skillnaden är att det andra svaret ger intrycket av någon som anpassar sig till en grupp, i stället för någon som håller sig utanför den.

Läxan är alltså inte att svara "rätt", och absolut inte att ljuga — det är att vara medveten om att även en till synes oskyldig fråga om fritidsintressen har en avsikt bakom sig, och att svara ärligt utan att måla in dig i ett hörn.

Du kan aldrig veta helt säkert på förhand vad en chef är ute efter, och många kurser i intervjuteknik försöker lära dig att svara "rätt" på varenda tänkbar fråga. Du kan absolut bli bättre på att formulera svar — men den viktigaste läxan är ofta att leta efter branschens osynliga frågor i annonsen (se sidan om personligt brev för fler exempel per bransch), och att våga höra av dig till företaget i förväg och fråga vad de egentligen söker. Det visar intresse, och det gör att du förstår chefens avsikt bättre innan du ens sitter i rummet. STAR-modellen (nedan) hjälper dig svara bra på frågorna. Avsiktsmodellen hjälper dig förstå vilka frågor som kommer, redan innan du sitter där.

STAR-metoden i korthet

STAR är fyra delar som gör ett svar konkret i stället för luddigt, när du blir ombedd att berätta om en händelse: Situation — det korta sammanhanget, Task (uppgift) — vad som behövde göras eller vilket problem som fanns, Action (handling) — vad du själv gjorde, och Result (resultat) — vad det ledde till.

Result är den del som glöms bort oftast, men den är ofta viktigast — den visar att det du gjorde faktiskt ledde någonstans. Bygg gärna två eller tre egna STAR-exempel i förväg, så slipper du improvisera helt på plats.

Vill du öva på fler exempel finns bra genomgångar att läsa vidare i, till exempel Bemannias guide till STAR-metoden.

Innan intervjun — förberedelse

• Läs annonsen igen, så att du verkligen förstår kraven.
• Analysera annonsens osynliga frågor (se sidan om personligt brev för branschexempel) och sätt dig in i chefens verkliga behov: hur ser rollen ut i praktiken, vad säger företagets hemsida, känner du någon i branschen som vet hur det fungerar där. Det är så du börjar bygga en bild av chefens avsikt — och vilka frågor som sannolikt kommer, precis som i exemplet ovan.
• Ta reda på vad din roll faktiskt kommer att innebära. Undrar du över något, skriv ner det — det är jättebra att fråga på intervjun, och det visar att du är intresserad.
• Planera resan till intervjun och se till att vara på plats fem minuter innan. Inte tidigare, och inte senare.
• Förbered ett par STAR-exempel om du vill ta dig an intervjun mer strukturerat (se STAR-metoden ovan).
• Har du en kopia av ditt CV kan du gärna ta med den till intervjun.
• Förbered egna frågor, om det är något du undrar över kring tjänsten (se avsnittet längre ner).

Klädkod och första intrycket

Klä dig en nivå snyggare än vad du tror gäller på arbetsplatsen. Är du osäker, fråga den som kallade dig, eller titta på hur personalen syns på webbplatsen. Kläderna ska vara rena och hela — det är viktigare än att de är dyra.

• Kontorsjobb: kostym eller finare byxor och skjorta/blus brukar sitta rätt, även om arbetsplatsen är mer avslappnad i vardagen.
• Praktiskt yrke (lager, bygge, vård, restaurang): rena, hela kläder utan slitage eller synliga fläckar. Du behöver ingen kostym för att söka ett lagerjobb, men undvik träningskläder.
• Oavsett bransch: stäng av mobilen eller sätt den på ljudlöst innan du går in.
• Om du erbjuds något att dricka: tacka ja. Frågan är genuin, inte artighet som chefen helst vill slippa — tackar du nej direkt missar mötet lätt den avslappnade känslan i början, ungefär som när du bjuder hem svärmor och frågar om hon vill ha kaffe: säger hon nej sätter ni er direkt och börjar prata, nästan som att avhandla ett ärende, i stället för att snacka löst en stund först. Vill du inte ha kaffe eller te räcker ett glas vatten fint — det ger dig något att hålla i handen och hjälper mot att bli torr i halsen.

Kroppsspråk och att känna sig trygg i rummet

• Handslag. Ett stadigt handslag och ögonkontakt när du hälsar sätter tonen direkt.
• Ögonkontakt under samtalet, utan att stirra. Titta på den som pratar, och på alla i rummet om ni är fler.
• Sitt upprätt, utan att korsa armarna — det kan uppfattas som avvisande även om du bara sitter bekvämt.
• Lyssna klart innan du svarar. Avbryt inte, och det är helt okej att ta en kort paus för att tänka innan du svarar på en svår fråga.
• Känner du dig nervös, är förberedda STAR-exempel den enskilt bästa åtgärden — då behöver du inte hitta på svaret samtidigt som du pratar.

Frågor du bör ställa själv

Det förväntas att du har egna frågor på slutet. Precis som avsiktsmodellen ovan handlar om att visa att du förstått vad rollen kräver, visar dina egna frågor att du förstått vad tjänsten faktiskt innebär — inte bara att du är ute efter vilket jobb som helst. Några att utgå från:

• "Hur ser en vanlig dag ut i den här rollen?"
• "Vad är den största utmaningen just nu för teamet?"
• "Hur ser upplärningen ut de första veckorna?"
• "Vad händer härnäst i processen, och när kan jag vänta mig besked?"

Undvik att fråga om lön eller semester först — kommer det upp naturligt är det en annan sak, men låt inte det vara din första fråga.

Checklista

• Du har läst annonsen igen och förstår kraven.
• Du har tänkt igenom vilken avsikt som kan ligga bakom kraven i annonsen, och vad chefen egentligen vill veta.
• Du har med ett par STAR-exempel förberedda.
• Du planerar att vara på plats fem minuter innan, inte tidigare och inte senare.
• Du har en kopia av CV:t med dig, om du vill.
• Kläderna är rena och en nivå snyggare än vardagen på jobbet, och mobilen är avstängd eller på ljudlöst.
• Du har minst tre egna frågor förberedda till slutet.